Här igen
Känner mig bättre efter att ha fått skriva av mig alla känslor och pratat med Björn så inga missförstånd uppstår. Jag är så glad över att jag har de två underbara killarna i mitt liv! När jag först började prata med Björn och sedan träffade honom så vågade jag aldrig tro att det verkligen skulle bli allvar mellan oss. Men när vi sedan fick känslor väldigt snabbt båda två så har allt bara rullat på och jag skulle inte vilja göra nånting annorlunda för trots att det har gått snabbt känns det bra mellan oss.
Har varit på ett trevligt ljusparty nu ikväll hos mammas arbetsgivare, synd bara att det ska vara så fruktansvärt dyrt med alla superfina saker! Det är inga studentpriser direkt.. :P
Jag längtar till torsdag när pappa får komma hem igen.. Han åkte in i måndags natt för han hade svårt att andas och nu är hans blodtryck för högt och så ska dom reda ut hans medicinering som tydligen är fel. Oskarshamns sjukvård är världs sämst dom kan inte göra nånting riktigt.
Jag tänker på dig pappa och hoppas du mår så bra som det är möjligt.
Nu ska jag krypa ner i sängen så jag orkar med skolan igen.
Godnatt på er.
Har varit på ett trevligt ljusparty nu ikväll hos mammas arbetsgivare, synd bara att det ska vara så fruktansvärt dyrt med alla superfina saker! Det är inga studentpriser direkt.. :P
Jag längtar till torsdag när pappa får komma hem igen.. Han åkte in i måndags natt för han hade svårt att andas och nu är hans blodtryck för högt och så ska dom reda ut hans medicinering som tydligen är fel. Oskarshamns sjukvård är världs sämst dom kan inte göra nånting riktigt.
Jag tänker på dig pappa och hoppas du mår så bra som det är möjligt.
Nu ska jag krypa ner i sängen så jag orkar med skolan igen.
Godnatt på er.
De underbara veckorna som gått
Hade världens mysigaste påsk på Gotland tillsammans med Björns familj. Allihop var lika trevliga som jag hade föreställt mig innan och konstigt nog var jag knappt nervös alls när jag träffade dom första gången. Dom är såna personer som man känner så trygg tillsammans med. Björns mamma Kristina är bara för skön alltså, henne kan man prata om allting med, Anna Björns storasyster och hennes man Jan är också väldigt trevligt och roligt folk och pappa Karl-Erik är en riktig kämpe och någon jag ser upp till. Det är så fel att livet ska vara så orättvist mot underbara personer och inte mot dem som verkligen förtjänar det. Han är inte så pigg men han kämpar på ändå utan nåt gnäll, jag önskar bara att han kunde bli bättre hela tiden och inte sämre.
Det var jättemysigt både i huset och ute i den stora trädgården, tog lite bilder som jag ska lägga upp.
På påskdagen styrde vi åter igen till Oskarshamn och sov sedan över på ett mysigt Vandrarhem där eftersom förbindelserna på kvällen inte var möjliga att åka med. Dagen efter fortsatte resan mot Skåne och Sjöbo. Där tillbringades en helt underbar vecka, tillsammans varje dag eller snarare kväll men ändå :) Dock blev det inte så mcket plugg som vanligt när jag måste ha självdisciplin.. blir så trött på mig själv! Har iaf fått lite gjort igår och idag och nu är en av alla uppgifter helt klar.
Har känt mig nere och deppig sen jag kom hem igen söndags och det beror inte bara på att saknaden av Björn är stor. Jag funderar så mycket.. över precis allting..
Jag har sån ångest för att jag inte har aning om vad jag vill göra i höst, jag funderar mycket kring hur jobbigt avståndet mellan mig och Björn är och jag har ingen aning om när det kommer lösa sig, när vi kan ha ett liv tillsammans på riktigt samtidigt känns det som att det är för tidigt att ha dom funderingarna än. Ibland känns det som allt hände så fort även om jag är överlycklig för att Björn och Liam finns i mitt liv! Tro inget annat! Att dessutom ha blivit plastmamma, styvmamma, bonusmamma ja kalla det vad ni vill är också en ovan situation inte för att jag tycker det är jobbigt för jag tycker så mycket om Liam men det hela är ovant. Jag vet ju också att om vi flyttar ihop så är det jag som måste flytta ner till Skåne och visst jag har inget emot att flytta på mig. Jag vet bara inte.. ibland bara snurrar allt runt runt i huvudet.
Sommaren skrämmer mig också, jag vet inte alls hur ofta vi kommer att kunna ses. Allt känns bara allmänt jobbigt. Jag önskar att allt var så mycket lättare ibland för jag känner mig bara vilsen just nu och grå inuti. Grå intui ska man väl inte vara när man är nykär? Då ska man väl känna sig röd eller rosa intui och sväva på moln? Men det gör jag bara när jag umgås med Björn resten av tiden när vi inte är tillsammans känner jag mig bara vilsen, som att jag är på fel ställe som att jag inte hör hemma här.
Jag vill veta vad jag vill, jag vill härifrån, jag vill skapa ett nytt, ett bättre liv tillsammans med dig Björn! Jag vill känna tillhörighet till stället där jag bor, inte utanförskap.
Det var jättemysigt både i huset och ute i den stora trädgården, tog lite bilder som jag ska lägga upp.
På påskdagen styrde vi åter igen till Oskarshamn och sov sedan över på ett mysigt Vandrarhem där eftersom förbindelserna på kvällen inte var möjliga att åka med. Dagen efter fortsatte resan mot Skåne och Sjöbo. Där tillbringades en helt underbar vecka, tillsammans varje dag eller snarare kväll men ändå :) Dock blev det inte så mcket plugg som vanligt när jag måste ha självdisciplin.. blir så trött på mig själv! Har iaf fått lite gjort igår och idag och nu är en av alla uppgifter helt klar.
Har känt mig nere och deppig sen jag kom hem igen söndags och det beror inte bara på att saknaden av Björn är stor. Jag funderar så mycket.. över precis allting..
Jag har sån ångest för att jag inte har aning om vad jag vill göra i höst, jag funderar mycket kring hur jobbigt avståndet mellan mig och Björn är och jag har ingen aning om när det kommer lösa sig, när vi kan ha ett liv tillsammans på riktigt samtidigt känns det som att det är för tidigt att ha dom funderingarna än. Ibland känns det som allt hände så fort även om jag är överlycklig för att Björn och Liam finns i mitt liv! Tro inget annat! Att dessutom ha blivit plastmamma, styvmamma, bonusmamma ja kalla det vad ni vill är också en ovan situation inte för att jag tycker det är jobbigt för jag tycker så mycket om Liam men det hela är ovant. Jag vet ju också att om vi flyttar ihop så är det jag som måste flytta ner till Skåne och visst jag har inget emot att flytta på mig. Jag vet bara inte.. ibland bara snurrar allt runt runt i huvudet.
Sommaren skrämmer mig också, jag vet inte alls hur ofta vi kommer att kunna ses. Allt känns bara allmänt jobbigt. Jag önskar att allt var så mycket lättare ibland för jag känner mig bara vilsen just nu och grå inuti. Grå intui ska man väl inte vara när man är nykär? Då ska man väl känna sig röd eller rosa intui och sväva på moln? Men det gör jag bara när jag umgås med Björn resten av tiden när vi inte är tillsammans känner jag mig bara vilsen, som att jag är på fel ställe som att jag inte hör hemma här.
Jag vill veta vad jag vill, jag vill härifrån, jag vill skapa ett nytt, ett bättre liv tillsammans med dig Björn! Jag vill känna tillhörighet till stället där jag bor, inte utanförskap.
