Don´t stop belivein`
Idag har jag varit ledig, haft en skön slapp dag. Följde med Tobias till Hultsfred för han skulle hämta ut ett paket. Jag skojar inte när jag skriver att man verkligen kände av den frostiga stämmningen där p.g.a den inställda Festivalen. Inte för att jag bryr mig och har aldrig gjort heller men visst är det tråkigt för dom som tycker det är nåt att ha och speciellt för dom har slängt ut pengar på biljetter som nu är värdelösa men annars så skiter jag i vilket.
Har suttit och solat ett tag förut idag, oj vad jag njöt det var så skönt att bara sitta där och känna in, lukten, suset i träden och fåglarnas kvitter. Sommaren är här! Tog första doppet igår, det var riktigt skönt och svalkande efter en svettig arbetsdag. Är ledig imorn också och då ska vi ta en tripp till Oskarshamn. Sen väntar helgen som består av jobb.
Har funderat väldigt mycket den senaste veckan.. När jag senast kände mig sådär glad som jag inte gjort på så länge men som nu mest känns som något jag drömt.. Känt mig så förvirrad och vilsen sen dess. Men även om det skulle visa sig att det bara var något som flög förbi så var det väl inte någon mening med det då. Jag säger alltid samma sak när sånt händer: "Jag kommer aldrig släppa in någon igen och har slutat att tro på kärleken." Men vet ni vad? Folk som säger så ljuger bara för sig själva för även om det känns som en lätt utväg för att slippa allt kärlekstjafs och slippa bli sårad av någon igen så kommer jag i alla fall aldrig sluta helt att tro på kärleken. För trots allt är det något underbart att få vara med om. När man säger att man inte tror på kärlek så är det oftast en bitter människa som inte har släppt det förflutna man varit med om och skyddar sig själv genom att säga så (självklart finns det andra fall som beror på något mycket allvarligare). Men jag vet ju själv hur sugen jag börjar bli på kärleken igen och hur underbar den är så självklart finns det en tro någonstans. Men man kan aldrig veta när man träffar på den, det är väl just det som är det jobbiga när man så gärna vill men det vill sig liksom inte riktigt för en.
Det är bara tiden som kan utvisa hur det blir för en.
När jag känner att livet är orättvist mot mig och det mesta känns som ett enda stort elände har jag hittat en perfekt låt att lyssna på vid just det tillfället: Don´t stop believin - Journey
Det stämmer så bra, vad du än gör så sluta inte hoppas eller tro. Även om det svårt ibland så kommer hoppet och tron tillbaka om du tillåter det. Jag vägrar i alla fall att bli en bitter och synisk människa för jag känner mig inte som någon som är så. Jag vill tro och hoppas att allt kommer ordna sig för mig också någon gång.
Nu ska jag gå och lägga mig.
God natt på er allihopa!
Over and out// Frida
Time just pass by..
Igår var en lugn dag, gjorde inte så mycket, bakade kladdkaka och gick en sväng med mamma och Tobias.
Idag har mormor & morfar, min moster och hennes man varit här och ätit och så, trevligt!
Imorn börjar jag jobba och man får vänja sig vid nya rutiner och faktiskt göra någon nytta om dagarna som man inte är riktigt van vid nu, det ska faktiskt bli riktigt skönt att ha ett jobb igen. Hoppas att jag kommer att göra ett bra jobb och klarar av det för det är ett jobb där det krävs rätt mycket av dig själv, både fysiskt och psykiskt. Men går bara in med en positiv attityd så kommer det nog fungera bra tror jag.
Börjar med en liten mjukstart imorn 16:00-21:00, känns bra att få börja med ett sånt pass. Jag hoppas att pappa hinner fixa min trampa på cykeln så jag kan cykla till jobbet. Ska bli jätteskönt, cykla 2 mil om dagen. Måste börja ta upp träningen på allvar igen nu, har slarvat ett tag nu.. Gick upp rätt tidigt idag och körde en stenhård Powerwalk men jag kände på hemvägen att det blev för varmt kände mig lite snurrig men det gick ändå men får nog ännu tidigare om man ska slippa den hettan. Känner mig lite stolt ändå, hade inte tappat någon kondition alls gick 6 km på en timme som jag brukar. :)
Men som sagt ska bli ordentlig skärpning med det nu, har som tur är peppar peppar ta i trä lyckats att inte gå upp alls i vikt har mest stått still på samma ställe nu ett tag.
Nu ska jag ta det lugnt, kanske titta lite på tv och sen lägga mig i skaplig tid så man är utvilad tills imorn.
Ha det bra allihopa!
Over and out// Frida
Tårtstubbe och kvällens outfit
På bilderna ser ni Tårtstubben som jag gjorde i Onsdagskväll när mamma och jag bestämde oss för att tjuvstarta lite med midsommarfirandet för vi blev så sugna på jordgubbstårta, den blev väldigt god. :)
Den andra bilden är outfiten jag tänkte ha på mig ikväll, inte så midsommarfin kanske men jag känner mig inte så sugen på klänning idag av någon anledning.
Hoppas ni får en trevlig kväll återigen!
// Frida
Midsommar nu och då
Den här midsommaren kommer tillbringas tillsammans med familjen hos våra kompisar i Kristdala, kommer inte ens ihåg när jag var med på fest hos dom senast men det kommer nog att bli roligt. Nu ska vi äta lite och sedan blir det duschen och att göra sig fin inför kvällen.
Jag önskar er allihopa en Glad & Trevlig Midsommar!
Over and out
In a moment everything can change...
Känner mig väldigt förvirrad. Tankarna far hit och dit, fram och tillbaka. Vill få ur mig allt jag känner, bara skriva, låta det komma ut. Men det liksom låser sig för mig. Känner mig väldigt ledsen.
// Frida
Förändring i vinden?
Efter frissan gick vi och fikade på Schalom och sen gick vi lite på stan. Jag åkte inte med dom hem utan stannade här i stan, skulle åkt hem idag men jag stannar tills på måndag nu..
Känns som det är länge sen jag kände mig såhär glad. Är det förändringens vind som blåser på mig? Det känns lite så men vill absolut inte förvänta mig för mycket nu. Jag är fortfarande lite rädd och försiktig.
Ska nog ta en runda på stan sen, handla lite gott tills ikväll när du kommer hem från jobbet..
Jag har haft en väldigt bra och mysig helg hitills och hoppas att det fortsätter så.
Hoppas att ni ska också har en bra helg allesammans!
Over and out// Frida
Tack!
Det är alltså därför jag inte svarat på era kommentarer för jag har inte sett dom förrän nu så ni inte tror att jag bara stuntar i dom för det jag verkligen inte!
Känt mig nedstämd idag på något vis, både för att helgen inte blev som den skulle och så känns det verkligen surt att inte ha någon fest att gå till på Midsommar.. Jag vet att jag kan fråga vad andra ska göra och försöka hitta på något men samtidigt känns det väldigt tråkigt att ingen kompis har frågat mig vad jag ska göra och bjudit mig någonstans. Det känns ju liksom som att ingen undrar vart jag ska vara eller ens tänker på mig.. Jag tror i alla fall att även om jag hade pojkvän skulle jag fråga en kompis som var singel vad hon skulle göra för jag skulle inte vilja att hon satt hemma själv för att hon är just det - singel och jag har någon att vara med. Sen klandrar jag ingen utav mina kompisar, det är klart att dom får hitta på saker med vilka dom vill och att dom får ha sina egna umgängeskretsar jag säger bara att det skulle varit roligt om någon hade frågat mig. Får väl göra Tobias sällskap här hemma.
Idag skulle jag försöka mig på att baka en Citronkaka, det gick inte så bra.. Först skulle man liksom göra en botten och sen skulle man göra en smet som skulle hällas på bottnen och så stod det att smeten var färdig när den var lös för att det den stelnar när man tar ut den ur ungen och den får stå. Nu stelnade smeten aldrig så den blev helt rinnig men den blev god ändå. Får göra ett nytt försök igen någon dag.
Nu ikväll lagade jag middag åt hela familjen, gjorde pastagratäng den verkade vara omtyckt. :)
Imorn ska pappa och jag åka och titta på skolavslutningen i Kristdala och sen när mamma har slutat jobba på eftermiddagen så ska vi ta en tripp till Oskarshamn, mamma och jag ska klippa oss typ samtidigt på samma ställe - Figaro. Det var några år sen jag klippte mig där nu men jag älskar verkligen den salongen! Den känns så lyxig och snobbig liksom och så har dom väldigt många proffsiga frisörer men smakar det så kostar det... 420 kr för en klippning men men det är värt pengarna och ibland får man lyxa till det eller hur?
Blir nog en tripp på stan också, tror jag ska byta till en storlek större i skorna känns som dom kläms lite.
Men nu är ropar mamma att det är kaffe! :)
Ha en bra helg kära ni!
Over and out// Fridis
Osäker
Var ute och gick förut, ut till stora vägen och tillbaka en timmes promenad ungefär. Det var jätteskönt, känner att jag får lugn och ro inom mig på nåt sätt och man kan tänka ifred. Känns bättre i magen när jag rör på mig också, nu har den krånglat riktigt ordentligt i 2 dagar. Men jag är van så jag reagerar inte ens längre.
Det var meningen att jag skulle träffat någon i helgen men nu blev det inte så.. Samtidigt tycker jag att det var lika bra, jag vet inte vad det är för fel på mig! Är jag inte redo trots att jag känner att jag är sugen på kärleken igen? Eller är det bara osäkerhet och rädsla som spökar i huvudet på mig? Tankar om att jag inte duger eller ser bra ut hjälper inte direkt att ha i huvudet heller. Jag tänker bara: När han ser mig vill ändå inte ha mig eller så tycker han inte om mig som person.
Den där klyschan om att "Du måste älska dig själv innan du kan låta någon annan älska dig" är nog ingen klyscha den stämmer nog väldigt bra trost allt. Men hur får man ett så pass bra självförtroende? Hur gör man för att börja tycka om sig själv som man är? Hur gör man för att tycka om det man ser i spegeln?
När jag gick brevid på jobbet förra veckan satt jag och tänkte för mig själv när dom andra i personalen satt och pratade och själv sa inte ens halv sju. Så började jag fundera på varför jag bara satt där och inte sa nånting mer än ja eller nej och nicka till svar på tilltal.
Jag känner mig så oerhört osäker när jag träffar nytt folk, jag är ju inte sån egentligen - blyg och tyst. Jag menar skulle någon som mött mig när jag är sådan träffa mina kompisar och säga att dom uppfattade mig så skulle dom förmodligen säga - Nä men det kan inte vara samma Frida vi pratar om, det är omöjligt.
Jag kan inte hjälpa det, jag bara blir så. Jag tror att det sitter i ifrån högstadiet än. När jag kom till en ny skola på ett nytt ställe och inte kände knappt någon alls. Jag blev blyg och tyst, retad stundtals och den här "rollen" spelade jag i 3 år alltså hela högstadiet i genom. Det var hemsk tid för mig. Visst hade jag kompisar, väldigt bra kompisar dessutom men jag kände alltid att jag inte hörde hemma där.
Det sitter kvar i mig än som vuxen, så fort jag träffar nya människor så blir jag tystlåten och dom uppfattar mig självklart så som person. Men jag vill ju inte uppfattas så, jag vill uppfattas som den Frida jag egentligen är men det är svårt för mig när jag blir sådär tyst. Det tar liksom ett tag innan jag känt av omgivningen och jag måste känna att jag är trygg där på något sätt innan jag visar mitt rätta jag, när jag känner att jag kan lita på min omgivning.
Jag antar att jag är mer osäker på mig själv än jag trodde. Jag vill inte känna såhär, jag vill vara en självsäker tjej som alltid är sig själv och skiter i vad en del människor tycker och tänker om mig. Jag vill vara den levnadsglada tjej som
jag egentligen är.
Over and out // Frida
My new..
Mina nya skor. Är osäker på om jag ska behålla dom men jag tycker verkligen dom var fina.
Eller vad tycker ni?
Din Sko 249 kr
Wanna go away
Ibland längtar jag bara bort, till något större ställe där det bara vimmlar av saker att göra. Jag skulle verkligen vilja åka bort med någon nära kompis (singel! behöver inte ännu mer känslor av att jag inte har någon) inget illa menat mot någon det får ni inte ta på fel sätt nu men det skulle nog bli så mycket roligare att åka med en tjejkompis som också är singel och slippa känna att "jag är ensam och du har någon".
Skulle va så najs och bara dra iväg till Göteborg eller nåt på en shopping/party weekend. Kan vi inte dra Jossan du & jag? Vi behöver det lika mycket du och jag. Du vet väl att jag alltid finns här för dig när som helst? Du betyder oerhört mycket för mig, älskar dig!
Vill komma bort och slippa tänka så mycket, bara åka iväg ha kul!
Hoppas att allt går som jag vill så jag kan dra iväg till någon större stad och börja plugga där i början av nästa år. Längtar efter studentlivet även om det inte är så glamouröst men ett sådant liv lever jag knappast nu heller så.. Vill vara omgiven av massa vänner, känna frihet till att göra vad jag vill när jag vill göra det, ha nära till saker och ting, slippa be om skjuts. Jag hatar verkligen att vara beroende av andra, vill klara mig själv som andra vuxna människor.
Hänt lika lite idag som alla andra dagar, ville verkligen gå ut och gå idag men det började regna varenda gång jag var på väg ut...
"Jag har hört på radion idag att vi har solsken över hela vår stad det låter väldigt underligt för jag har bara regn hos mig.
Jag måste har retat Gudarna måste gjort nåt fel för jag har bara regn hos mig." // Regn hos mig
Igår var jag på Lyft & bärteknik med Therese det var lite drygt när man varit på det innan men det var kul att man hade någon man kände där i alla fall och det är skönt att komma hemifrån lite, tröttnar lätt på skogen..
Efter utbildningen gick jag på stan en stund, köpte ett par skor på Din Sko och gick strosade en stund till och sen gick jag ut till Maxi när Tobias hade slutat jobba och åkte med honom hem.
Nu ska jag snart gå och lägga mig.
God natt på er allihopa!
Over and out // Frida
Sick of it
Känner mig så fruktansvärt ensam. Har ett tomrum inombords och det skriker efter dig Åsa, saknar verkligen dig, saknar att ha en så bra vän så nära som vi bodde förut.
Mina nya outfits!
Här kommer "äntligen" bilder på kläderna jag köpte i fredags.
Linnena, jeansen och t-shirtarna kommer från Gina Tricot. Skjortan och toppen under kommer från H&M.
Fattar inte vad som har hänt, jag brukar aldrig tycka om skjortor, inte på mig själv i alla fall och nu har jag köpt en! Men jag blev helt kär i den här så fort jag fick syn på den och den kändes verkligen som jag - som Lina brukar säga till mig när vi är ute shoppar "Frida den måste du ha den är verkligen DU!" :) Hörde hennes kommentar eka i huvudet och gick mot kassan haha.
Om man känner att man mår bättre av att shoppa håller man på att utveckla ett beroende då? Nä det säger vi att man inte gör, alla blir väl uppmuntrade av att shoppa ibland? Om det är någon som inte känner så så är det nog något fel på er! :D
Idag har det varit en slö dag.. var ute en stund på förmiddagen och räfsade ihop gräset som Tobbe trimmade igår sen blev det ju rätt dåligt väder så då la mig och läste VeckoRevyn och självklart somnade jag.. Jag vet inte vad det är men jag är så trött hela tiden och det spelar ingen roll hur mycket jag än sover, får väl gå och kolla upp det tror mina blodvärden är dåliga. Det löser sig nog. Var ute och gick sväng förut ikväll och Sussie var med men när hon inte ville jag skulle gå längre så började hon bita i mitt byxben och slutade inte förens jag vände hemåt haha hon är allt lite knäpp men väldigt go hon har verkligen en personlighet den katten - hon är nog katternas svar på en Biatch! :D
Imorn ska jag på Bär & lyftteknik på eftermiddagen i Oskarshamn, kul att ha Therese som sällskap någon man känner i alla fall. Vet ju i princip vad dom ska prata om och vad vi ska göra, har varit på det förut. Men det är ändå bra, få lite reptetion och så.
Nu ska jag gå och titta på tv med Tobias innan det blir sängen.
God natt på er allihopa!
Over and out // Frida
Du sätter ord på
Varit ute och lekt med katterna idag, mest Sussie kastade en liten boll och hon sprang som en galning haha.. Det var rätt kul när jag sa till Tobias när vi satt och pratade att "Jag kastade bollen och Sussie sprang" Tobias gav mig en blick och sa "Ja hur skulle de annars funka, att Sussie kastade bollen och du sprang eller? Hahaha! Det lät väldigt kul. Vi har våra stunder jag och min bror vilket är väldigt många, han ger mig så mycket och tillför väldigt mycket glädje i mitt liv och jag är tacksam för att jag har honom.
Har inte kommit till att ta några bilder på det inhandlade från igår idag heller men jag tror inte någon går i nöd på att vänta en dag till... Vet inte ens om någon läser det här? Det är verkligen inte någon alls som kommenterar här på min blogg...
Inte för att jag skriver något intressant så jag tycker att jag borde ha jättemånga läsare men det vore ändå kul att märka om någon läser det man skriver någon gång ibland.
Jag har fått en enorm dille på Melissa Horns nya album "Säg ingenting till mig". Du sätter ord på mina känslor Melissa, precis så som jag har känt/känner ibland. Dina texter är så äkta, fina och träffar precis rakt in i hjärtat. Dina låtar har hjälpt mig i genom den tunga hösten/vintern, hjälpt mig bearbeta.
"Lät du henne komma närmre" passar precis in hur jag kände i början av bearbetingsprocessen. Det är skönt att ha musik att relatera till på något sätt.
Men nu ska jag nog titta på film med brorsan innan det blir sängen.
God natt på er allihopa! // Frida
Sjung om....
Ikväll är Tobias och jag ensamma, mamma och pappa är på Öland där dom har hyrt en stuga över natten tillsammans med sina kompisar. Livet leker när man inte är mjölkbonde längre eller hur pappa? :)
Nu ska jag fika med min käre bror. :)
Lägger upp bilder imorn orkar inte nu.
Grattis alla studenter där ute!
Trevlig fortsatt kväll på er allihopa! // Frida
Dag 2
Andra dagen på jobbet idag, det känns bra men det kommer nog kännas ännu bättre när man känner att man kommit in i det riktigt ordentligt. Idag när jag kom hem fick jag riktigt ont i benen, kände inget alls i måndags. Det tar nog ett tag innan man vänjer sig vid att gå och stå nästan hela dagarna. Måste köpa mig ett bra skor som man kan gå i hela dagarna utan att få ont utav. Känns bra att ha något att ägna dagarna åt och inte bara sitta hemma. Dagarna går fort och imorn är det tredje och sista dagen jag går brevid, ska jobba kväll imorn ska bli kul att se hur kvällarna går till lite mer ingående. Har bara tagit det lugnt sen jag kom hem i eftermiddags, man orkar inte göra så mycket mer när man inte är van att jobba om dagarna än heller. Blev väldigt glad när jag skulle klä på mig imorse. Hittade ett par byxor jag knappt användt för dom har nästan kännts för små och så tänkte jag att jag bara måste prova dom nu. Jag fattar nog inte själv hur liten jag verkligen måste blivit runt höfterna, benen o rumpan för nu är dom byxorna pösiga och rumpa ser det inte ut som jag har nån i byxorna haha det är ett riktigt glädjeämne när man känner och ser det! Vill gå ner mer om magen med ju inte bara runt bena men men det får man väl hoppas att det komer där med. Saga la sig på skrivbordet brevid datorn förut, hon är för go. Sen fick hon se pilen på skärmen och satte sig och kollade på den precis som när hon var liten, så sööt. Lämnade efter sig en hel del katthår men det får man leva med :-) Ska lägga mig om en stund och försöka läsa ut min bok. Imorn ska jag njuta av min sovmorgon! God natt på er allihopa! // Frida
Prisa Gud Skatteåterbäringen är här!
Dagen blev väldigt mycket roligare när jag gick in på Internetbanken och såg att Skattepengarna hade kommit! Det var ett bra tag sen sen mitt konto var så "välfyllt". Känns riktigt bra att ha lite pengar igen! Jag ska köpa nya byxor, dom jag har sitter ju inte så bra får gå och dra upp dom hela tiden, dom sitter alls en del bara hänger. Men det är ju inget jag beklagar mig över direkt. :)
Funderar också på att skaffa nya linser nu också, provade första gången för ett år sen och trivdes verkligen med det men sen hade jag svårt att skaffa det igen i vintras. Det skulle verkligen vara skönt att ha det igen! Får se om det går nu eller om jag ska vänta tills lönen.
Imorn och på torsdag ska jag gå brevid igen, hoppas det går lika bra som i måndags. På fredag kanske jag och Mia ska åka och shoppa i Kalmar, har inte träffat henne på länge nu! Skulle vara jätteroligt!
Men nu ska jag gå och titta på Skärgårdsdoktorn med pappa! :)
"Du borde ju inte ha problem med att träffa någon ny? Du är ju sööt...."
En del säger en kommentar när man behöver den som mest, den värmde verkligen! Söt kille det där. :)
Ha en bra kväll allihopa! // Frida
Regnet
Första dagen har varit bra, mycket att ta in men det känns bra förhoppningsvis ännu bättre när man kommit in i arbetet mer och känner sig säkrre.
Det är andra saker som får mig att må dåligt och känslorna kom precis här och nu innan jag började skriva. Jag tror jag så gärna vill säga och känna att jag mår bra men ibland springer allt ikapp en och jag känner mig värdelös, ingen behöver mig, ingen saknar mig. Det hjälper inte att mörka allting för man är lika ensam ändå. Jag saknar inte dig utan någon generellt och när tankarna sätter igång frågar man sig själv varför jag inte kunde fått det lika bra som du fick. Men jag antar att jag inte är värd det. Tankarna om att en del bara går och tror ont om mig och kanske till och med önskar mig olycka gör ont i mig och snurrar i huvudet 24-7.
"Regnet faller ner, det känns så vemodigt så underligt ikväll.
Det blir åter vinternatt och jag hoppas att du redan lämna stan, det blir nog en vacker natt, en ensam stilla tår".
Söndag
Då var det söndag igen och helgen går mot sitt slut i vanlig ordning. I dag på förmiddagen hjälpte jag mamma att rensa ogräs i blomlanden, inte det roligaste men kan hitta på precis och det känns verkligen som ett evighetsgöra, dom har så himla stora/långa blomland mina kära föräldrar... Fast mamma vill ju minska ner på dom medans pappa ska ha det som det alltid har varit, så som farmor hade det. Får fixa lite bilder så ni får se själva.
Vi har också suttit ute och druckit kaffe, känns som man har vant sig vid det nu när det har varit så underbart väder i flera dagar, hoppas det håller i sig nu.
Nu i eftermiddag har jag rensat lite till bland alla mina saker som står i källaren för att få plats. Rensade bort en massa papper som man samlat på sig som arbetslös, fatta hur mycket papper det blir, hittade handlingsplaner från -08 rätt så meningslöst att ha dom kvar och en hel del annat som bara var att kasta. Hittade några böcker där nere också som jag tänkte börja läsa.
Imorn ska jag börja gå brevid på jobbet, är lite pirrig men hoppas och tror att det kommer att gå bra. Det ska bli skönt att ha något att ägna dagarna åt och inte bara gå här hemma i några dagar.
Nu ska jag gå ut i det härliga vädret igen och börja läsa en utav böckerna. :)
Ha en fortsatt trevlig dag allihopa! // Frida
Funderingar
När jag höll på att städa i gaderoben så hittade jag en massa böcker och pärmar från gymnasiet, det var så roligt att läsa det man gjort under dom åren och jag längtade verkligen tillbaka till BF-tiden, det var en väldigt rolig tid. Började tänka på lärarna vi hade, lärarna jag haft under hela min skoltid. Jag tror att en del lärare man har formar sina elever till hur dom blir som vuxna på något sätt eller inspirerar dom. Jag glömmer aldrig min mattelärare jag hade på högstadiet, han var en utav dom bästa lärarna jag har haft och speciellt i matte som jag har alltid haft svårt för. Han var alltid så lugn och förklarade hur många gånger som helst utan att ens höja på ögonbrynet, han gav oss tid och fick oss verkligen att känna att vi var duktiga när vi klarade något efter mycket slit. En annan lärare jag kommer ihåg är en kvinnlig som vi bara hade sista året på BF (tror det bara var sista året i alla fall) i Psykosocialt arbete. Den kursen var väldigt intressant och lärorik och med den läraren blev kursen ännu bättre. Hon var så kunnig inom det här området och tog ofta sitt egna liv som exempel till skolarbetet då märkte man att hon varit med om väldigt mycket i sitt liv och en hel del var tråkiga saker. Därav anledningen till att undervisningen blev mycket bättre när hon fick oss att förstå på ett helt annat sätt givetvis önskar jag henne att hon inte varit med om allt som hon hade varit med om men det blev verkligen till hennes fördel i sitt sätt att undervisa oss om man nu ska se något positivt i det. Hon var så insatt i allt runt omkring och man blev inspirerad av henne på olika sätt, hon stannade alltid till i korridoren och snackade bort en stund med oss om hon hade tid och hon behandlade oss elever som att vi verkligen var ungdomar som alldeles snart hade blivit vuxna människor och inte som en del andra som fortfarande såg oss som barn. Det var inget daltande med henne utan hon var bestämd och alla såg upp til henne, hon släppte in oss i hennes liv på olika sätt så vi kom väldigt nära henne. Det kanske är så att de beror på vad man har läraren i för ämnen också? Matteläraren Jonas jag skrev om kanske jag just kommer ihåg så väl för att jag fick sånt bra stöd av honom i ett ämne jag hade såå jobbigt med och Anne läraren på BF kanske jag kommer ihåg som att jag blev undervisad av henne igår och inte för 3 år sedan för att det var ett sådant ämne som jag verkligen intresserade mig av?
Roger åå jag ska ju absolut inte glömma Roger som vi hade i svenska och religon på BF, han var.. jag hur beskriver man Roger om man aldrig träffat honom?! Haha nu blev det svårt absolut inte till Rogers nackdel! Han var en väldigt speciell lärare, han var väldigt rolig, kunde slänga ur sig vadsomhelst närsomhelst ungefär. Väldigt kompetent och bra lärare, jag tror att han ville verka sträng och hård och det var han också, en bestämd man det där, men han var en liten mjukis egentligen och den sidan visade han lite av ibland. Det finns ju en del människor man måste träffa för att förstå sig på, precis en sån person är Roger. Vi hade väldigt roligt tillsammans med honom!
Jag tror att om man kommer ihåg någon utav sina lärare så är det utav en anledning och att dom präglar våra liv på något sätt. Jag saknar verkligen tiden från BF nu när jag läste och såg allt vi gjort, vi hade väldigt roligt tillsammans och ni som tror att bara BF är en glidarlinje ni anar inte hur fel ni har, vi pluggade en himla massa vi med, inte om samma saker som ni andra men vi lärde oss verkligen mycket om människor och mycket runt omkring oss, praktiska saker och vi övade väldigt mycket på att stå och prata inför människor och det har jag nytta av och kommer alltid ha nytta av.
Nu har jag skrivit av mig det jag har gått och tänkt på hela dagen känns det som..
Men nu ska jag gå ner och umgås med min familj. Vi satt och åt middag tillsammans på altanen förut, jättemysigt!
Ha en fortsatt trevlig kväll allihopa! // Frida
Hold on be strong!
Snälla ni tro på mig när jag säger att jag kommit över dig! Jag skrev redan häromdan att det förmodligen snackas mycket skit om mig nu och att jag skulle hittat på en massa saker för att förstöra för folk men när jag nu skriver att jag kommit över dig vad har jag då att vinna på att förstöra för er? Jag skulle aldrig göra så mot någon men ni väljer att tro på annat. Saker man inte kan stå för senare att man gjort ska man inte göra. Speciellt när man inte kan erkänna sina misstag.
Om ni visste nåt om saker och ting skulle ni som en del andra inte tveka en sekund på att jag kommit över.
Jag är förvånad själv till och med, man kanske inte är så dum ändå? Kanske dags att börja få lite självförtroende?
God natt på er! // Frida
Tårarna bränner
Hela min planerade höst gick precis nu i kras. Jag gråter så det gör ont i hjärtat. Jag får inte gå på Komvux i Oskarshamn för vi är skrivna i Hultsfred kommun, enda chansen är om Hultsfreds kommun betalar min skolgång i Oskarshamn, det finns inte en enda chans i världen att dom skulle göra det. Gå på Komvux i Hultsfred är inte ens ett alternativ för mig, 3 års helvete på högstadiet där räcker gått och väl. Dessutom är det hur krångligt som helst att ta sig till Hultsfred härifrån när jag inte har körkort, bussar går det knappt några, 2 om dagen om man har tur.
Jag vet att det inte är någon idé att ens ringa och fråga om dom skulle betala för mig för jag vet vilket helvete SYO:n på högstadiet hade när han hjälpta mig med att jag ville gå på gymnasiet i Oskarshamn även fast BF programmet finns i Hultsfred men jag skulle helt enkelt inte stått ut med 3 år till av utanförskap och mobbning. Jag var tvungen att börja gå i skolan i Hultsfred när vi började högstadiet då vi flyttade från Kristdala som ligger i Oskarshamns kommun till min pappas föräldrahem som ligger 1 mil utanför Kristdala och ligger i Hultsfred kommun, huset ligger bara några meter ifrån Oskarshamns kommun och nu återigen straffas jag för det här. Jag borde ha förstått att det skulle bli såhär men jag tänkte att det gäller nog inte när man är vuxen då borde man ju få gå i skolan vart man vill oavsett sin bostadssituation. Men allt gick i stöpet för mig och nu sitter jag här återigen utan att veta varken vad jag ska ta mig till eller vad jag ska göra i höst. Jag trodde jag hade ordnat upp allt för mig nu så allt kunde bli bra igen men jag hade såå fel. Jag ville att det här skulle vara början på något nytt, komma bort härifrån, skaffa mig en bra utbildning.
Jag undrar bara hur mycket skit en människa ska få utstå, hur mycket man ska orka kämpa när det inte lönar sig ändå. Jag frågar bara varför? När jag äntligen kommit en bit på väg och kommit fram till något så tas det ifrån mig. Nu vet jag inte ens när jag kommer bort här ifrån vet ni hur det känns? Jag kommer aldrig lyckas jag kommer aldrig framåt, bara bakåt.
Jag orkar inte mer. Jag önskar du var och kramade om mig Åsa.
En städ & röj dag!
Skärp dig!
Börjar fundera på om jag skulle fråga i fall man kunde göra en omsökning till CSN så man får lånet också och inte bara studiebidraget för om man skulle få lån och sen söka bostadsbidrag kanske man skulle kunna skaffa en lägenhet i Oskarshamn och bo där medans man går på Komvux, det skulle nog kännas rätt bra. Men samtidigt skulle jag ju bara ha lägenheten i 5 månader så det är knappt lönt att skaffa den känns det som och om jag bor hemma medans jag går där så slipper jag att ta lån för den tiden för när jag ska läsa vidare sen hinner man nog få en rätt fet studieskuld ändå. Allt kommer nog kännas bättre när man har något att sysselsätta sig med om dagarna, då kommer det nog inte kännas lika tungt att bo här ute i skogen.
Nu ska jag borsta tänderna och sen göra min bror sällskap vid hans tv om han nu tittar på något som är att ha annars sätter jag mig väl vid datorn igen.
God natt på er! // Fridis