fridaekis

Trött på att känna såhär. Jag är trött på att känna mig uppgiven, inte ha lust med någon ting. Livet bara passerar revy och jag gör ingenting utav det känns det som. Trött på att vara ensam, saknar verkligen att ha någon men jag träffar ju aldrig någon och när någon visar intresse förstör jag allt för mig själv genom intala mig själv att han inte vill ha mig ändå, varför skulle någon? Jag är ändå inget att ha. Ser jag mig själv i en spegel vill jag bara slå sönder den. Hatar vad jag ser.
Känner mig så fruktansvärt ensam. Har ett tomrum inombords och det skriker efter dig Åsa, saknar verkligen dig, saknar att ha en så bra vän så nära som vi bodde förut.