fridaekis

Det känns som mina inlägg upprepar sig väldigt mycket just nu.. I stort sett varje gång skriver jag att helgen är slut och att den ägnats åt plugg hahaha..
Tråkigt? Javisst fasen det men det är så livet ser ut just nu och det är bara att gilla läget om jag vill komma någonstans med livet.
Jag vill komma framåt nu och jag ska kämpa, måste kämpa för att komma vidare i mitt liv som jag så mer än gärna vill.
Jag är så sugen på att börja ett nytt liv i en ny stad, utbilda mig till något jag verkligen känner är rätt och skaffa nya vänner. Jag brinner för att komma härifrån, jag tänker inte fastna här, glöm det!
Jag är så trött på folket runt omkring här! Det går inte att börja prata med nytt folk för skulle du få något "konstigt infall" att hälsa på någon du inte hälsat på förut då får du bara en svart blick tillbaka, det gäller särskilt folk i min egna ålder.
Folk som du har kännt och umgåtts ganska mycket med har du tur om dom hälsar på dig i princip.
Jag är så trött på det beteendet. Oskarshamnare är INTE ALLA men många inskrängta och asociala. Har ni småstadskomplex eller vad är det frågan om? Jag är inte uppväxt i Oskarshamn, jag är uppvuxen ett par mil utanför men har alltid varit mycket i stan och gick på gymnasiet där så någon relation har jag väl till stan och en ganska nära sådan men ändå känner jag mig utstött. I skolan var det inga problem att få kompisar, inte alls. Gymnasietiden är den bästa tiden i mitt liv hittills men jag pratar om nu i vuxenålder har du väldigt svårt för att komma in i själva staden och skaffa dig ett umgänge. Men vem vet, det kanske är mig det är fel på? Det kanske beror på att man inte är så "känd" i staden som andra är? Högstadiet fick jag ju inte gå i Oskarshamn för att vi flyttade precis då, det kanske också spelar in en del.
Jag menade inte att det skulle bli ett helt inlägg om Oskarshamn och hur "dåligt" det är här för det låter säkert värre än vad det i själva verket är, jag ville bara förklara hur jag känner, att det är svårt att hitta nytt folk att umgås med speciellt nu i vuxen ålder. Jag trodde det skulle bli så himla bra nu när jag började i skolan där igen men vad fel jag hade!
Jag har försökt börja prata med rätt många men inte fått någon respons tillbaka alls, jag vet inte vad jag gör för fel. Jag ser väl inte ut på rätt sätt, har fel stil eller vad det nu kan vara, jag tycker verkligen det är tråkigt att det ska vara såhär.
Ni skulle sett när vi satt i korridoren häromdan och väntade på matteläraren, Zandra som jag känner sen innan var inte i skolan den dagen så jag tänkte nu kan jag försöka börja snacka med nya personer och folket som går i kursen börjar komma till korridoren, en tjej kommer fram o sätter sig mellan mig och en annan tjej och så hälsar tjejen på den andra som satt på bänken och jag tänkte liksom vara lite trevlig så jag hälsade jag med MEN snälla någon vilken blick jag fick tillbaka!!:O Vad är felet? Allvarligt? Ursäkta att jag finns!
Jag känner bara hur jag mer och mer vill ta mitt pick och pack och bara flytta en låång bit bort för här går det ju inte att bo kvar... Självklart vill jag tillägga att dom kompisar jag har här omkring är helt underbara det är inte dom jag menar inlägget emot! Jag menar inlägget som en förklaring till för hur jag känner att det är väldigt svårt att skaffa sig nya vänner och komma in i en umgängeskrets här och detta gör att jag bara vill härifrån snabbare än det kanske är möjligt... Det är säkert någon som kommer störa sig på min åsikt och känna sig provocerad men det är ju trots allt min blogg -  alltså min åsikt. Delar du den inte okej fine, lämna i så fall en kommentar och säg din åsikt men klanka inte ner på mig som person för då har du ju ändå inget vettigt att säga!
Men nu lämnar vi det ämnet!

Helgen har då som vanligt fyllts med plugg och den här gången har det verkligen tagit emot.
Imorn har vi stort prov i Psykologi och jag hoppas att det sitter nu för det är grymt mycket att både hålla reda på och att hålla isär.. Många forskare och därmed många olika teorier men som sagt hoppas jag att det går vägen för mig.
Det är i alla fall en väldigt intressant och givnade kurs och jag önskar att jag hade mer tid åt det ämnet för när man har många ämnen man läser och därav några du läser upp ditt betyg i så hamnar en del ämnen automatiskt på efterkälken, dom som inte känns lika viktiga som t.ex matte och historia och psykologin har nog tyvärr blivit ett sånt ämne som inte känns lika viktigt men jag ska försöka göra mitt bästa i alla ämnena såklart!
På tisdag är det matteprov och min inställning till det är som vanligt att jag kommer köra på det.. jag har så svårt för det och det bara låser sig för mig och jag har ingen jag kan be hjälp så jag verkligen förstår.. det kommer bara slut åt ett håll. Jag ser fram emot när måndag och tisdag är över den här veckan då kan man slappna av lite mer, det är mycket plugg ändå men prov är ju alltid prov liksom.
Efter tisdag så kommer ju onsdag (för er som inte visste) då får vi väl se vad som händer... Känner mig fruktansvärt spänd och nervös. Får väl se om jag bangar ur eller inte, just nu känns det som jag kommer att göra det faktiskt.. fast jag inte vill! Jag måste ju våga annars övervinner jag aldrig min rädsla... Dessutom skulle jag nog ångra mig om jag inte tog chansen!
På torsdag har jag äntligen en tid hos Optikern!:) Jag är så sugen på att skaffa linser igen, har tröttnat på mina glasögon!
Tog en rask skön promenad förut, hösten är verkligen här. Färgerna som finns ute i naturen nu är underbart fina att titta på och hösten är ju trots allt en väldigt mysig årstid även om mörkret är lite deppigt så kan man ju tända en massa med mysiga stearinljus eller hur?
Nu ska jag läsa på lite till inför provet innan jag intar platsen framför tvn.
Ha en trevlig söndagkväll allihopa!
Over and out //Frida