fridaekis

Sitter hemma, ensam. Försöker få ut allt som bara tränger på och vill ut. Jag har skrivit 2 inlägg nu som jag har tagit bort för jag får verkligen ingen ordning på allt som vill ut på en och samma gång. Alla känslor bara yrar omkring runtom mig. Jag känner mig så fruktansvärt ledsen. Jag vill förstå varför, jag vill förstå mig på mig själv. Vill förstå varför jag blir såhär grymt ledsen och uppgiven.
Jag vill skapa mitt egna liv nu. Jag vill komma vidare, göra något jag verkligen vill om dagarna. Studier på Komvux är inget jag trivs med särskilt bra, jag vill bara få det gjort. Men nu måste jag ju gå ännu en termin och det betyder att jag är fast här i 6 månader till innan jag har möjlighet att dra någonstans. Det gör mig så deprimerad, jag orkar inte längre. Jag försöker vara glad, visa mig stark och inte gnälla för mycket men det tynger mig att inte veta när jag kan komma vidare och skapa mitt egna nya liv.
Jag gråter när ingen kan se eller höra, vill inte att någon ska veta. Jag känner mig helt svart inuti och det känns som att det svarta aldrig kommer att försvinna någonsin. Det händer bara mer och mer saker som gör mig svartare och kallare som människa. Jag är rädd att jag inom en snar framtid är en helt känslokall person som inte visar några som helst känslor
för en annan människa. Så är ju inte Frida Ekström! Jag vill varken vara eller bli en annan person än den jag är. Jag blir alltmer tystlåten och inåtvänd. Kände till och med av nu i helgen, att jag blir sån.
Jag är glad för att jag åkte till Josse i helgen, stämmningen var inte som den skulle ha varit. Men visst hade vi kul och det var skönt att träffas och umgås. Önskar bara att utekvällen i fredags hade haft bättre drag och att dom tråkiga saker som hände inte hade hänt.. men alla kvällar kan inte var så top notch som det var förra gången. Men vi hade en bra och mysig helg!
Jag har inte ens börjat plugga idag än.. känns verkligen skit men jag antar att det är "one of thoes days".
 
Jag har nu varit singel i ett år, tiden har gått fort. Jag längtar tillbaka, inte precis till den här tidpunkten för då var man ju ungefär som ett vrak men framåt januari då man började må rätt ok igen och verkligen njöt av att bo och klara sig själv. Då kändes allt bra förutom att man blev arbetslös och pank i princip men jag mådde ändå rätt bra.
Jag tror att jag skulle börja må riktigt bra om jag kunde flytta hemifrån och få ha mitt egna boende och egna liv igen för det hjälpte mig verkligen förra vintern.

"Har du sett den killen där han spela poker, vips han blev miljonär.
Sen har jag sett dom som försvann som leta fimpar på gatan men håller hand.
Eller dom som får trubbel med lagen gör inbrott på natten och pundar på dagen.
Samma snubbar som hatar skvaller pekar ut sina polare som skakar galler.
Livet är så jävla konstigt, man vill förstå men det saknas nånting.
Ha bra minnen med många personer men mycket försvinner när man jagar visioner.
Många ger upp för lätt, jag fattar inte varför det finns tusen sätt?
Om livet är en gåta vem sitter på svaren inte är det jag, ingen som jag känner har det. 
Hej Sebastian heter jag, jag vet inte var jag ska eller vem jag vill va´
jag vet att dom steg jag tar betyder mycket mer för någon annans dag
Hej Sebastian heter jag, jag vet inte var jag ska eller vem jag vill va´
jag vet att dom steg jag tar betyder mycket mer för någon annans dag så jag stannar väl kvar.
Förlåt är ett lustigt ord, en dispans för att det göra det man vill en gång till.
Jag vet att det inte är smart men jag kan inte lita på nån än idag.
Jag kan inte släppa in dom jag kan inte visa Sebastians ingång.
Jag törs inte tro på dom orden dom serverar jag törs inte äta den meningen dom menar.
Jag utgår ifrån att den jag möter är falsk tills dom visar att dom menade allt.
Men ett fel ett litet snedsteg som blir dom luft för mig och du jag menar det.
Vem är du att dömma allting jag gör, jag försöker få klockan ticka fram tills jag dör.
Hej Sebastian heter jag, jag vet inte var jag ska eller vem jag vill va´
jag vet att dom steg jag tar betyder mycket mer för nån annans dag
Hej Sebastian heter jag, jag vet inte var jag ska eller vem jag vill va´
jag vet att dom steg jag tar betyder mycket mer för nån annans dag så jag stannar väl kvar.
Men jag har lärt mig att stänga av jag har lärt mig och blunda och lämna stan. Det är fegt men mitt enda val när jag ser mig omkring är bara pennan kvar.
Många tankar men inga svar, vill beskriva en färg för blinda för barn."
"Jag stannar väl kvar" / Fronda
För mig årets bästa låt.
Over and out// Frida