fridaekis

Vet inte riktigt vart jag ska börja. Helgen har varit väldigt händelselös samtidigt som väldigt mycket har hänt. Eller hänt och hänt, jag vet inte hur jag ska säga det riktigt..
Ni har väl förmodligen förstått att det finns någon jag tycker om vid det här laget. Men det är väldigt mycket saker runt omkring och som spelar in och gör att det är helt fel tidpunkt för oss. Vad det är för saker behåller jag för mig själv.
Alltså har vi, eller rättare sagt du kommit fram till att tidpunkten är helt emot oss och det verkar verkligen som att det inte är meningen att vi ska hända och det gör fruktansvärt ont!
Du sa "Du måste gå vidare, jag är ändå inget att ha, du kommer hitta någon annan mycket bättre än mig. Jag vill ha dig men jag kan inte be om att du ska vänta på mig för jag vet inte hur långt tid det kommer ta för mig med allt."
Det kändes som något dog inom mig, tårarna bara sprutade ut även om jag nästan varit förberedd på det här. Saken är den att jag kommer ha så svårt för att släppa dig, jag har känslor för dig, kär är jag absolut inte men jag känner nåt där. Jag vet att det är sjukt efter så kort tid, det är som att de gör extra ont just för den skull att jag känner nåt så snabbt det känns liksom lite som att "vi var meningen" när man känner nåt så snabbt för någon. 
Jag är så trött på att precis snudda vid hoppet och när man har börjat hoppas så händer det igen att det bara rycks bort från en så står man bara där och känner sig knäckt igen..
Ärligt talat tycker jag det räcker nu, det finns dom som har det så mycket värre än mig det vet jag men det räcker väl med skit nu ett tag framöver?
Tänker på det Jossan sa förut när vi snackade " En del får allt serverat på silverfat och bara glider i genom livet sen finns det andra som får kämpa för att nå någonstans, såna är vi du och jag Frida."
Det hjälper att höra såna grejer just då.
Det gör såå ont att det slutade såhär mellan oss och jag kan inte förstå meningen med att vi träffades alls när det ändå slutade såhär?
Men det här kanske leder till något annat istället? Vet inte om jag tror på det alls men man vet ju aldrig..
Tänker på andra personer, speciellt en tjej som varit med om väldigt mycket och mycket utav är det skit men ändå så har hon det väldigt bra nu, hon har kämpat! Fått jobb i en stad hon drömt länge om att flytta till, har en fin pojkvän och det som hon har varit med om förut kanske har lett henne fram till det hon har idag?
Det är väl just det att vi inte vet vad som kommer hända med våra liv varken imorgon eller om 10 år.
Jag vill ha hoppet kvar, jag vill ha tron på att allt kommer ordna sig även för mig men ibland är det så svårt, speciellt när det händer skit med jämna mellan rum när man fått lite av hoppet tillbaka..

Helgen är över och ärligt talat känns det skönt, har bara känts som en enda stor depphelg. Varit väldigt trött. 
Har haft väldigt stora och jobbiga blödningar som vanligt, har förlorat otroligt mycket blod.. Mamma tycker jag borde söka hjälp för det nu. Är väldigt tacksam för att jag varit ledig i alla fall så man har kunnat vara hemma, vet inte hur jag skulle klarat av att jobba om jag skulle gjort det.
Ledig imorgon med, mamma och jag ska ta en tripp till Oskarshamn och handla lite. Fick min lön i fredags, äntligen! Blev inte så mycket den här månaden men alltid nåt i alla fall! Beställde lite kläder ifrån h&m igår, en del kommer den här veckan det andra fick jag vänta på ändå tills i Oktober men men det går det med.
Hoppas ni haft en bra helg!
Over and out// Frida